Så får du INTE drömjobbet

För ett par dagar sedan pratade jag med en kompis om hur man ska skriva det där perfekta brevet för att få den praktikplatsen som man vill ha. Morgonen efter slår jag upp Metro och läser rubriken: Så skriver du det personliga brevet.
Lite lustigt, men föga förvånande.
”Vägen till drömjobbet”-artiklar har ju i dessa tider blivit minst lika vanliga som texter med rubriker som ”Banta bort bukfettet” och ”Sex steg till en superslimmad sommar”.
Jag vet inte om Metros artikel gav mig någon större aha-upplevelse. Praktikbrevet kommer nog ändå att framkalla en del ångestkänslor den dagen jag tar tag i det.

Efter jobbet i går fick jag dock en demonstration i hur man inte ska gå till väga när man söker jobb.

Jag var inne på en av PocketShop-butikerna på centralen och kikade runt lite i väntan på pendeltåget. In smyger en tjej som ser väldigt nervös ut. Hon tittar sig oroligt omkring. Jag får för mig att hon försöker snatta något eller är påtänd – eller både och. Hon smyger fram till kassan och plockar tag i något som ligger där och lyckas samtidigt välta omkull en hög med böcker som faller ner bakom kassan.
Medan killen i kassan irriterat börjar plocka upp böckerna försöker tjejen inleda ett samtal.
- Eh, oj… inte meningen… tyckte bara att dom här var så fina, säger hon och visar upp anteckningsboken som orsakat hela raset.
Inget svar.
- Ehum, vet du… eh… personal just nu, viskar hon fram.
- Va sa du? frågar killen i kassan.
- Vet du om ni söker någon extra personal just nu?

Nu förstod jag anledningen till hennes nervösa uppsyn. Bra första intryck tjejen! Hursomhelst så blir hon hänvisad till PocketShops hemsida, och killen i kassan kommer förmodligen ändå inte att ha något med hennes ansökan att göra. Men spontant så känns det inte helt rätt att börja vandalisera potentiella arbetsplatser i hopp om en anställning!