Lika som bär?

Okej, nu blir det omröstning här på bloggen.
Jag måste helt enkelt få saken utredd!
De senaste dagarna har jag från flera håll fått höra att jag är lik Xzibit. Mr. Pimp my ride himself liksom. Jag har svårt att se likheterna, men tydligen ser vi likadana ut när vi skrattar.

Så nu vill jag vet: Är jag lik Xzibit?
Är han min "brother from another mother?"
Och eftersom enkätfunktionen inte var sugen på att funka för tillfället får du lämna din röst i kommentarsfältet istället! Do it!

Ey, bruschaaan?

All kärlek är inte bra kärlek

Nu när jag för tredje morgonen i rad vaknar upp till förlovningssnack på nyhetsmorgon har bägaren runnit över. Jag har ända sen i tisdags velat spy galla över skiten och om jag bara hade haft mer tid skulle det här bli mitt längsta inlägg någonsin!

För det första vill jag (i väldigt icke-journalistisk anda) strypa yttrandefriheten och förbjuda frasen: "En man av folket."
Så. Jävla. Löjligt. Nästa gång det vankas förlovning i kungahuset hoppas jag att det är en riktig blåblodig figur. Då ska jag använda uttryck som: "En man av släkten."
Incest is the best put your sister to the test. Typ.

Och det är inte bara medierna som är kåta på förlovningen. Victorias lilla "ja" har lett till fler blogginlägg än något annat ämne jag kan minnas. Merparten är hyllningskörer. De enda som verkar uppriktigt förbannade är de som ville titta på Jakt och fiske i går och istället fick se ett extrainsatt Victoria-program.

Just nu vill jag bara att bevakningen ska slockna ganska omgående så att riktiga nyheter får sin plats. I går klubbade riksdagen igenom IPRED-lagen och det som ett tag var svenskarnas hjärtefråga nummer ett har knappt blivit en parantes. Det tycker jag känns viktigare än vad Victorias ring kostar eller att intervju någon som kanske ska sy hennes klänning.
Slut galla. (eller slut tid...)

"Samma gäller hemma va?"

Dans är roligt. På mer än ett sätt.
Här är två lösryckta citat från dagens boogie woogie-träning:

- Det är alltid killen som bestämmer.
- Det är tjejen som ska göra allt jobb.

SJ - sent jämt

Det här hade kunnat bli en perfekt helg.
Men allting kan ju inte gå helt enligt planerna...

Av en händelse (även kallad pappas födelsedag) var mina föräldrar nere i storstan för en weekendkryssning. Det var något jag inte hade någon koll på när jag bokade min resa till Stockholm. Nu hann jag med att träffa päronen både fredag och söndag. Mycket nice.

Av en händelse så lyckade jag även pricka av helgen för en annan födelsedagsfest i släkten. Det fick jag reda på dagen innan jag åkte.

Jag har även hunnit med att träffa en kompis som jag inte träffat sen i maj. Alldeles för länge sen!

Och så var det ju den där lilla detaljen med jobbet också.

Så nära en perfekt helg. Tills tåget på vägen hem väljer att självdö utanför Gnarp. Stillastående i nästan en timme och sen bussar sista biten till Sundsvall. Jag skulle ha varit tillbaka i stan strax efter halv åtta, men istället hann jag inte ens hem till Beck-filmen.
Men, tåget hade kunnat bli ett helt dygn för sent, det hade ändå varit värt det, så bra som helgen trots allt har varit.

JAG FICK JOBBET!!!

Jag lämnade anställningsintervjun och den underbara utsikten vid slussen med positiva vibbar.
"Vi hör av oss så fort som möjligt, någon gång nästa vecka blir det förhoppningsvis."
Knappt två timmar senare ringde de upp mig från TTspectra och jobbet var mitt! Så. Jävla. Nice!

I sommar blir jag alltså nollåtta.
Sug på den!

Hockey är jättekul

I går skulle jag på hockey. Av diverse anledningar ställdes besöket till EON arena in i sista sekund - och det tackar jag högre makter för. AIK förlorade med 0 - 8. Jag och Johannes såg matchen på O'learys istället (eller nja, vi gick hem efter 20 minuter, då stod det redan 0 -4).

Som AIK:are känns det väldigt skönt att jag nu lämnar Sundsvall tidigt idag så jag slipper att ytterligare bli påmind om Timrås största elitserieseger genom tiderna. Blää!

Testing testing! (vad fan är grejen?)

I förrgår slutade min mobil av okänd orsak att fungera.
Efter två isärplockningar så var den dock igång igen.
I dag har alla inlägg försvunnit från startsidan på min blogg.
Kul. Kulkulkul!

Jag gillar inte när saker slutar att funka av absolut ingen som helst anledning. Saker ska fungera. Annars ger det ju inget att de finns...

(Det här inlägget var mest ett test för att se om inläggen plötsligt skulle dyka upp igen om jag publicerade något nytt. Att reboota en blogg är ju småknepigt.)

Klipp dig och skaffa dig ett jobb!

Jo, jag kom nyss hem från frisören.

Resten planerar jag att kirra på fredag!

Klippt, men inte korthårig.

Vad gör man inte i finanskristider?

Om det var någon som (mot förmodan) tyckte att min affärsidé med skidskyttekondomen var dålig så kolla då in den här killen!

Men han ska ju ha cred för att han vågar! Det är inte precis den lättaste branschen som han har gett sig in i...

Kom igen nu RFSU!

Den stora skrällen i morgonens skidskytte heter Jakov Fak [uttalas: fack], 21 år och kommer från Kroatien. Fullt i ligg och en bom i stå låg bakom succén. Han gick in som tvåa bakom Björndalen och fick tillslut en bronspeng. Efter målgång ville han inte ta ut någon medalj i förskott, men han hoppades på att få någon personlig sponsor nu när han hade presterat bra på VM.

Jag hoppas att någon på RFSU hörde den intervjun. Skidskytte är ju trots allt svenska folkets nya älsklingssport, så varför inte lansera ”Skidskyttekondomen”, bättre affischnamn än den unge kroater kan man ju knappast få…

”Fuck like Fak”
Skidskyttekondomen
– för ett riktigt bra skjut

”Fuck like Fak”
Skidskyttekondomen
– när du vill komma till skott

”Fuck like Fak”
Skidskyttekondomen
– allra bäst vid ligg

"Fuck like Fak"
Skidskyttekondomen
– fyra skjut om dagen är mer regel än undantag

Sådär, nu har jag lagt upp halva pr-kampanjen åt er, signa kroaten och börja tillverkningen!

Vad är grejen? 200 inlägg senare...

När jag startade den här bloggen, en sen augustinatt, var ”vad är grejen” bara ett uttryck som jag ofta använde. När augusti blev september och utbildningen påbörjades fick de tre orden en helt annan innebörd. Ett par gånger varje dag får vi denna fråga slängda i ansiktet på oss: VAD ÄR GREJEN?


Så här såg det ut på en av våra första föreläsningar.
Bild: Joppe

Att använda orden "vad är grejen" i bloggrubrikerna tappad fort sin mening. Det kändes lite som när man säger ett ord om och om igen till det till slut bara blir ett ljud utan innebörd, om ni förstår vad jag menar. Sedan har jag även märkt att det finns en annan vadärgrejen-blogg, vilket gjorde det hela ännu mindre roligt.

Men. Även om jag inte byter adress på bloggen så byter jag i och med den nya designen namn på bloggen till Signerat Söderlund. Vad är grejen kommer dock alltid att finnas med mig i bakhuvudet på allt jag skriver. Så hjärntvättade blir vi här på MKV.


Och ja, det här var mitt 200:e inlägg!

Ny design!

I mitt först inlägg skrev jag följande:
”Till att börja med så låter jag layouten tills vidare vara den tråkigt bleka orginalmallen. Bara som ett bevis för mig själv att jag verkligen kan vara obrydd.”
Att det skulle ta så här lång tid innan jag fick en layout som man inte somnar av var dock inte tanken. Men nu är en ny header på plats och lite andra småsaker kirrade. Vad tycks?

Att det kom just nu beror främst på att jag äntligen tagit mig tid att fixa en fungerande version av photoshop. Förhoppningsvis ska det därför bli mer bilder på bloggen också.
Då kör vi!


(header-bilden är tagen av Lina)

Radio ga ga, radio goo goo

Efter två veckor teve och två veckor tidning väntar nu två veckor radio. Jag tror dock inte att tidningsnörden Tobbe blir omvänd på bara fjorton dagar...

Queen - Radio ga-ga

Swooooosch! Time flies...

... when you're having fun. Ja tiden går verkligen fort när man har roligt. Eller går, den springer tamejfan!

När veckorna är så fyllda av allt möjligt känns det bra att kunna bara ligga och dega och äta en hel söndag. Hur lat jag än känner mig känns det behövligt.
På några dagar lyckades våran tolvmannaredaktion få ihop en riktigt snygg nöjesbilaga med mycket läsvärt innehåll. Lena Endre, Michael Nyqvist, Lasse Lindh, Caroline af Ugglas, Olle Waller med flera intervjuades.
När man blir så nöjd med någonting gör det inte så mycket att man sitter 13 timmar i J-huset och jobbar en vanlig onsdag och glömmer allt vad lunch heter.

Studenttidningen, dans, sommarjobbsspekulationer (därav kommande Stockholmresa) samt min första Alla hjärtans dag som icke-singel är några av de andra sakerna som fyllt dagarna senaste veckan.

Och för övrigt så tar disken aldrig slut.

Those Dancing Days - Run run

spring, spring... ja ungefär så känns det!

Biljetter bokade!

Nästa helg är jag i Stockholm.
Aldrig förr har ett besök i huvudstaden varit så spännande.

Att leva i tidningsbubblan

Ja, jag hann inte blogga igår.

07.15: Vakna och äta frukost.
08.00-16.30: Redigera nöjesbilaga
16.30-18.00: Middag på Coffee House. Jag råkade visst glömma bort att äta lunch, så jag var ganska hungrig.
18.00-19.30: Möte med studenttidningen.
19.30-00.30: Redigera nöjesbilaga.

Ibland blir det lite mycket helt enkelt. Nu ska jag sova några timmar innan morgonmötet i morgon bitti. Deadline är 17.00, då kan jag andas ut. Och kanske blogga.

"Man dansar runt en brödrost och på andra sidan är det en grävling som dansar åt andra hållet" /Henrik Elmér

Det är mycket nu. Därav bloggtorkan. Jag känner mig ungefär lika begåvad Henrik Elmér ger sken av att vara i klippet här nere. Befriande och meningslös humor.
Snart blir det lite mer humor på teve i form av Glans och Nujen på RAW Comedy Club på femman. Hur roligt jag än har det på skolan just nu känns det väldigt behövligt att bara sitta framför en skärm och skrattaskrattaskratta. Bara koppla bort allt annat.

Och sen sova.
Det är lite svårt att hinna med det också ibland.

...

Ibland gör man rätt, ibland gör man fel II

Kommentar överflödig

Händelserik vecka

Nu är det helg! Känns skönt med en tredagarsvila efter veckan som varit och inför veckan som kommer.
De senaste fyra dagarna har minst sagt varit hektiska.

Jag... har varit på studiebesök på kommunhuset, polisen, LKC, ST och tryckeriet i Birsta. Har lärt mig hur en kommun fungerat. Har lärt mig hur det svenska rättsväsendet fungerar. Har gäspat mig igen en beskrivning av hur ett tryckeri fungerar. Har skrivit många artiklar och massor med ingresser. Har blivit ny sportredaktör för studenttidningen Kåridåren. Har inkasserat ett B och ett C i kurser som avslutades förra månaden. Och jag har gjort klart lite redigering, vilket innebär att jag får sovmorgon på måndag.

Puh.

Oj, jag glömde visst en sak.
Jag har också varit väldigt dålig på att blogga.
Bättring utlovas!

Nästa vecka ska min tredjedel av klassen göra en 20-sidig nöjesbilaga. KUL SOM FAN! I alla fall roligare än en bilaga om hamnen i Sundsvall som förra gruppen fick göra.

Äntligen hemma

Okej, två veckor teve var svinkul, men tidningsnörd som jag är känns det jävligt bra att vara tillbaka i tidningsträsket. Idag har det varit ingresser för hela slanten. Det känns skönt att få leka lite med ord som dödsångest och snökaos på värsta kvällstidningsmanér igen

Nu väntar kriminaljournalistik resten av veckan!

Nattens besök på tryckeriet var fylld av gäspningar, tunga ögonlock och dimmiga blickar - men var ändå intressant.

Roligast var hälsningen på en whiteboard som förvarnade arbetarna om vårat besök. (Något som bör tilläggas här är att alla som jobbade på trycket var alla äldre män. Den som hade börjat nyligast kom strax innan jag föddes. Typ.)

Undrar om de gamla gubbarna blev besvikna då nästan hälften av oss var pojkar...

Journalister är en udda art som förväntas klara sig utan mat och sömn under långa tidsrymder

Igår fick jag följande kommentar på bloggen:
"Jag hade kunnat gå i din klass, sökte också till journalistik i Sundsvall, men kom in i Kalmar istället. Lustigt det där, hur det blir. Anyway, hur är utbildningen i Sundsvall? Jag tycker vi har det lite väl enkelt och slappt här nere, på gränsen till att man tappar motivationen. Jag trodde det skulle vara hårt att plugga till journalist, men skenet bedrog tydligen."

Det lustiga är att jag under de senaste veckorna gått och haft ett inlägg i huvudet. Ett inlägg där jag (än en gång) skulle berätta hur underbar den här utbildningen är. Hur otroligt motiverande studierna är och hur otroligt tuff nuvarande kursen är.

Två veckor teve har varit tokkul. En inriktning inom journalistiken jag aldrig ägnat någon större tanke åt visade sig vara riktigt intressant och jag tycker det är jättetråkigt att vi inte får mer tid åt det. Nu väntar istället två veckor med tidningsfördjupning. Som rivstartar imorgon.

Och med rivstart menar jag följande:
08.15 - 10.00 Kommunjournalistik
10.00 - 12.00 Sundsvalls kommun
12.00 - 15.00 Skriva artiklar
15.00 - 17.00 Redovisning

Okej, åtta-fem, låt vara utan tid för lunch inplanerad, men so far låter det väl kanske inte alltför jobbigt. Men då bör det läggas till att dagen inte slutar där.

20.30 - 02.00 Studiebesök ST/tryckeriet

När vi redan har kommit en bit in på tisdagens dygn så kan jag ju berätta att även den dagen är en åtta-fem-dag, dock med en timmes lunch inplanerad. Och ungefär där klockan 17 på tisdag då jag skulle vilja kollapsa är det språngmarsch iväg till boogiewoogie-kursen - innan ännu en åtta-fem-dag...


Jag kanske inte svarade riktigt på din fråga Emil. Men är det något jag är dålig på är det väl att fatta mig kort - särskilt när det finns så mycket (positivt) att berätta. Jag skulle i alla fall verkligen råda alla som vill plugga journalistik på universitet att komma till Sundsvall. Skicka gärna iväg ett mejl om du har några särskilda funderingar på utbildningen.
(Du är varmt välkommen att ringa också, om du mot förmodan skulle hitta en stund på dygnet jag har tid att snacka...)