tisdag 29 mars 2011

Ett år äldre - men ändå ung

En blomsterhälsning från Amsterdam.

Någon gång ska vara den första för allt och i går var den första gången som jag fick ett blomsterbud. Jag blev ju tydligen äldre i går. När jag fick blommorna levererade till dörren kände jag mig dock inte alls särskilt gammal - utan blev snarare påmind om hur ung jag är. Dels för att den lille mannen som levererade buketten såg ut att vara minst fyra gånger så gammal som mig. Och dels för att jag insåg att jag faktiskt inte äger någon blomvas.
Är inte det något som alla bara har hemma?
Inga vuxenpoäng där inte.
Men, vem behöver egentligen blomvaser när man har fantasi?

En stor tekopp funkande ju fint!

söndag 27 mars 2011

"Små marginaler, små marginaler..."

Fyra förlängningar i följd. Är det någon som försöker ta livet av alla hockeyfans i norr? För sådan här konstant spänning kan ju inte vara nyttigt!

Men precis lika spännande som spelet på isen är - precis lika trista är kommentarerna efteråt. Små marginaler och dylika klyschor har nog aldrig vädrats riktigt lika friskt som nu.

Näe, den roligaste kommentaren jag hörde när jag såg dagens match på O'learys kom varken från någon spelare, ledare eller exptert i tv. Den kom från en tjej som mitt under förlängningen stegade in på restaurangen med en kompis. Hon stannade bara någon meter i från mig, tittade sig runt och sa med en stor suck: "Men vafan! Är det sport överallt på det här stället eller?"

Jag ville förklarar konceptet sportbar för henne, men jag lät bli.

onsdag 23 mars 2011

Och han syftar inte på verktyget ...

När ens manlighet blir ifrågasatt (se förra inlägget) är det skönt att ha en gäst som Johannes här hemma ...

- Har du en plattång, Tobias?
- Nej.
- Oh hjälp! Hur ska vi överleva kvällen?

Ärligt talat tror jag nog att vi kommer överleva rätt enkelt.

Handhånet

När jag la upp mugshot-bilden på bloggen häromdagen misstänkte jag att jag skulle få några kommentarer om mitt utseende. Vad jag inte anade skulle komma var frågan som Marcus levererade i går medan vi satt på O'learys:

- Händerna på den där mugshot-bilden på din blogg, dom är inte dina va?
- Eh, jo?!
- Men dom såg ju jättetjejiga ut!

Okej att bilden var ganska photoshopad i övrigt, men varför skulle jag klippa in en tjejs händer i stället för mina egna? Först tog jag det som ett handhån, för att tala kvällstidningsspråk. Men å andra sidan är jag ganska nöjd över mina finlemmade händer och perfekta naglar - så jag tar det nog som en komplimang i stället, Marcus.

Men såå tjejiga är de väl ändå inte?

Bakdelen, eh förlåt: Nackdelen med nattjobb

Jag trivs väldigt bra med att jobba natt.
Synd bara att inte resten av världen gör det också.

I dag kom Johannes på besök. Jag fick ställa väckarklockan rekordtidigt (10:30!!! - herregud liksom) för att hinna vakna och bli människa innan han stod utanför dörren. Givetvis vaknade jag inte av klockan, men som tur var visste min kära flickvän att jag skulle upp tidigt - så hon ringde. Och ringde. Och på hennes tredje försök vaknade jag faktiskt!

Nåja, när jag väl får upp ögonen har jag inga problem med att kliva upp tidigt (åtminstone inte såå stora problem).

Men så blir det ju kväll tillslut, och då vill ju vanliga människor gå och lägga sig. Så även min gäst. Jag försökte hålla J.Lo vaken så länge som möjligt, men nu ligger han på min gigantiska luftmadrass och småsnarkar som en söt lite bebis. Och jag sitter vaken och "jobbar" vid datorn. Nästan så att man får lite faderskänslor för lillen.

Innan jag avslutar det här inlägget känner jag att ett förtydligande är på sin plats. Nya läsare som inte känner Johannes privat kanske inte förstår var smeknamnet J.Lo kommer från. Antingen kan ni läsa det här väldigt gamla inlägget - eller så tittar ni bara på bilden här nedanför.


En avgjutning av J.Los bakdel. Den riktiga J.Lo alltså. Jag tror nog att ni kan lista ut resten själva ...

måndag 21 mars 2011

På håret II

Som jag nämde i går innebar Linköpings nederlag att jag får tillåtelse att raka mig igen efter ett par veckors förbud. Därmed blev det inget riktigt maffigt slutspelsskägg för min del i år.
Vilket känns ganska skönt faktiskt.

Jag passade även på att ta bort lite hår längre upp på huvudet i dag. En liten mini-makeover skulle man kunna säga. Och vad är en makeover utan en före- och efter-bild?

Av någon anledning tyckte jag att det skulle vara kul med ett mugshot som före-bild. Bilden togs klockan fem i natt och idén kändes betydligt roligare då än vad den gör nu. Men nu är det ju lite för sent för att ta en ny före-bild, så ...

Före - hårig och jävlig.

Efter - len som en barnrumpa!

Jarnlo Pessimistkonsulting AB

I natt somnar jag med ett leende på läpparna.
Och anledningarna till det är många:

* Skellefteås vinst, med allt vad den innebar.
* Pizzan på Vapiano efter Skellefteås vinst - mycket god.
* En allmänt trevlig kväll på jobbet som till 100 procent ägnades åt - trummvirvel - Skellefteås vinst (börjar det bli tjatigt nu?).
* Jag gick av mitt skift och är ledig några dagar nu.
* OCH: En person som jag tycker väldigt mycket om har bokat flygbiljetter för att hälsa på mig (nej Johannes, jag syftar inte på dig - men det ska bli trevligt att du kommer och hälsar på också!).

Mitt i denna fantastiska kväll fullkomligt präglad av glädje kommer en skäggig skåning som förmodligen tyckte att jag var lite för glad, och säger: "Nu kan det bara bli sämre, Tobias".

Det ligger nog någonting i det där, men det väljer jag att inte tänka på nu. Så som sagt, i natt somnar jag med ett leende på läpparna. Frågan är väl bara hur jag vaknar?

söndag 20 mars 2011

På håret

Sjunde och avgörande matchen. Uddamålsseger. 
Även om det var ännu jämnare i dagens andra kvartsfinal så var Skellefteås nervpärs fullt tillräcklig för min del.

Nu har nervositeten släppt. Jag är fortfarande lite darrig, men mest av allt är jag bara glad.
Glad åt semifinalplatsen.
Glad åt att jag satte alla fyra spelen på Skellefteå-matchen.
Och glad åt att Linköping åkte ut - vilket innebär att jag får raka bort oönskad ansiktsbehåring efter att ha fått LHC lottat som "mitt" lag i jobbets slutspelsskäggstävling (vilket jävla ord)!

Glad är ledordet en kväll som denna helt enkelt.

torsdag 17 mars 2011

"I like, I like it, come on, come on..."

För några veckor sedan snackade jag med Rihanna i Amsterdam. En riktigt trevlig prick var hon. Något oväntat var hon lite blyg av sig. Hon sa nämligen inte alls särskilt mycket. Jag kan faktiskt inte ens minnas något - men en god lyssnare var hon.

Nu har jag en andra date inbokad med RnB-drottningen. Fick dock betala 635 kronor för den - och tydligen ska det komma massa andra människor också. Tyvärr är det också väldigt länge kvar. Inte förrän den andra november får jag återse henne. Men kul ska det bli! Jag är riktigt taggad och startar härmed en av mina längsta nedräkningar någonsin: 230 dagar kvar - and counting.


Den Rihanna jag träffade i Amsterdam chillade inne på Madame Tussauds och såg väldigt plastikopererad ut - typ hela hon var konstgjord. Skumt!

onsdag 16 mars 2011

Man missar mycket när man är bortrest

Mina sex dagar i Amsterdam gick väldigt fort. Ja, så fort att inte ett enda blogginlägg hanns med. Men trots att tiden rusade iväg där borta så har det hunnit hända en hel del stora saker här hemma.

De regerande mästarna, tillika årets seriesegrare, har tydligen hunnit med att åka ut ur elitserieslutspelet på snabbast möjliga vis. 0-4 i matcher mot något sopgäng från Solna.
Vad hände egentligen?

Och i politikens värld har någon okänd snubbe i mustasch tagit över (eller åtminstone nästan tagit över) Sveriges största parti - och fått dess opinionssiffror att skjuta spikrakt uppåt.
Ska man kalla det för en Juholt-effekt eller en Allt-är-bättre-än-Mona-effekt?

Men framförallt insåg jag till min förfäran att jag under min semester även har missat en stor högtid. 14 mars var nämligen Pi-dagen - något som konstigt nog gick helt obemärkt förbi i Holland.
Så nu vill jag givetvis veta hur alla firade pi-dagen här hemma i Sverige?

torsdag 10 mars 2011

Amsterdam revisited

När jag för tre veckor sedan kom hem från Amsterdam skrev jag att det inte skulle dröja länge förrän jag var där igen. Det dröjde tre veckor och en dag - för om några timmar lyfter mitt plan mot Hollands huvudstad.

Väskorna är packade och den här gången är det inte ett snökaos så långt ögat kan nå! Men det känns som om jag har glömt något. Just det, samma sak som senast; en natts sömn innan resan.

onsdag 9 mars 2011

Vilken pärs!

Så var slutspelet igång för alla lagen. Och det blev svettigt direkt. De gul-svarta gjorde ju vad de kunde för att göra det hela lite mer nervöst än vad det hade behövt vara.

Men det var inte bara nagelbitaren i Skellefteå som gav upphov till perspiration hos undertecknad. Nu när det är slutspel gäller det ju att hänga med i alla matcher så gott det går. Lite förvirrande och svårfokuserat blev det - men jag gjorde ett tappert försök ...

(Väldigt skönt att HV71-AIK inte spelar på samma dagar som de andra - mindre skönt att det förutom hockeyn även fanns Champions League-fotboll att hålla koll på.)

En trevlig kväll vid datorskärmen!

lördag 5 mars 2011

Ett riktigt, riktigt dåligt skämt

96 poäng. 96 poäng. 96 poäng.

Nej, jag har inte hakat upp mig. Trots att mest har pratats om den jämna bottenstriden i årets elitserie så var det i toppen som det blev allra jämnast. Och av de tre topplagen drog Skellefteå tyvärr det kortaste strået. Undrar för övrigt om Peter Popovic tänkte på att det kostade Färjestad en miljon kronor när han tog ut målvakten och HV71 kunde kvittera med sju sekunder kvar?

Men va fan, nu börjar säsongen på allvar!

fredag 4 mars 2011

Ledande och stängda frågor à la Getingen

På journalistutbildningen fick jag lära mig att inte använda stängda frågor (ja/nej-frågor) i intervjuer. Jag fick även lära mig att ledande frågor (när man leder in den utfrågade till ett visst svar) inte heller var att föredra.

En tredje sak jag lärde mig var att bara man kan reglerna får man lov att bryta mot den - och det måste jag säga att Expressen faktiskt har gjort på ett alldeles briljant sätt i dag. Eller vad sägs om följande läsarfråga på tidningens hemsida?

Resultatet - ja, föga förvånande ser det ut så här ...

Undrar vad Åttingsberg hade tyckt?

Sveriges bästa lag?

I kväll var jag och såg Skellefteå förlora mot Djurgården på Hovet. Det känns som att Skellefteå alltid förlorar så fort jag får chansen att se dem live. Trots att de för det mesta vinner sina matcher nu för tiden.

Trots förlusten var det trevligt att stå där i bortaklacken och höra den välbekanta Skellefte-dialekten surra runt ikring mig. Lite som att komma hem till Sverige efter att ha varit utomland en längre tid och plötsligt förstå vad alla säger igen. Och inte bara dialekten var välbekant - de sköna gamla svart-gula hejarramsorna skreks flitigt ut mot planen av de trognaste. En särskild ramsa fick mig att fundera lite.

"Vi är Sveriges bästa lag. Alla älskar AIK."

Jag vet inte hur många gånger jag har sjungit med i den där ramsan - fullt medveten om att det är två väldigt subjektiva meningar (eller icke korrekta meningar, om ni så vill). Men i går var en av de meningarna faktiskt sann, även objektivt sett. Skellefteå AIK är Sveriges bästa lag - sett till tabellen efter 54 omgångar. Frågan är om de kommer vara det även efter den 55:e och sista omgången. För just i går spelade de som allt annat än landets bästa.

Sist Skellefteå AIK vann serien var det åtta år kvar till jag skulle födas. Jag tycker att det är på tiden att de upprepar den bedriften i år. På lördag får vi vet om det lyckas. Jag är bara lite nervös.

onsdag 2 mars 2011

Är det kvällstidning så är det!

I går slog chockbeskedet ner som en bomb.
Hela kvällspressbransch var skakat av det galna beskedet från Expressens chefredaktör.

Nog med ironi.

Thomas Mattsson har alltså tills vidare förbjudit orden chock och galet i Expressen rubbar. Jag kan hålla med honom om att orden känns lite slitna, och jag vet att vissa stör sig på slentriananvändandet av den i grunden medicinska termen chock. Men ett förbud, nja. Jag har svårt att se att man kan tvinga fram kreativitet med förbud. Det svenska språket är trots allt inte så överdrivet rikt på ord.
Jag tror snarare att restriktioner hämmar skapandet.

Samma dag som nyheten om "chockförbudet" kom redigerade jag ett uppslag där jag fick den stora äran att använda så många av dessa typiska kvällspressord som jag bara kunde (som alltså går att hitta i dagens tidning).
En väldigt rolig redigeringslösning med en minilöpsedel för varje elitseriematch där jag använde uttryck som den galna omgången, chocken, skräck-skadan, total kollaps, blodig fight, straffdrama, rysarmöte, med mera, med mera. En rolig lösning som alltså inte Expressen hade möjlighet att göra i går.

En rolig detalj om Dagens Medias nyhet i går:
Jag undrar om rubriken under puffen till Expressen-nyheten är strategiskt placerad av webbredaktören?

Slump eller en välplacerad passning?

tisdag 1 mars 2011

Gaga vs Brittan - en riktig utklassning!

För ett par veckor sedan släppte Britney Spears sin musikvideo till Hold it against me. Och usch vad besviken jag blev. Den var kort, tråkig, saknade någon större handling, innehöll inget som var särskilt ögonbrynshöjande - samt att den var fullmatad med produktplaceringar som gav henne ett antal miljoner dollar extra i fickpengar. Kul för henne. Inte kul för publiken.

Så i dag fick jag se Lady Gagas splitternya Born this way-video. Och Gaga gör ju aldrig en besviken. Den musikvideon har allt som Brittans inte hade - och dessutom hade hon putsat bort de uppenbara produktplaceringarna som faktiskt sabbade hennes Telephone-video en aning. Jämför man popdrottningarnas nya filmer så är faktiskt Britney ännu mer chanslös än vad de svenska herrarna var i skidloppet tidigare i dag. Och det vill inte säga lite ...

Fem plus Gaga!



Lady Gaga - Born this way

Veckans ord

Fram med glosboken nu, skidlandslaget!

* Bortvallad
* Fästvallning (OBS! Inte fest-vallning ...)
* Medaljfrustration
* Déjà vu
* Skidslipning (alternativ stavning: skitslipning)
* Mästerskapsfiasko
* Skrällfinne
* Finnskrälle