söndag 16 augusti 2009

Reginas sång

När jag var en liten bokmal (tänk mellan- och högstadiet) läste jag väldigt mycket fantasy. David och Leigh Eddings är nog de författarna som jag har läst allra mest av. Men nu var det många år sedan sist. Därför känns det kul att ta sig an en av deras böcker igen – men det känns konstigt att det inte är en fantasy.

Titel: Reginas sång
Författare: David & Leigh Eddings
Utgiven: 2000
Genre: Drama/Spänning
Omfång: 384 sidor, pocket
Varför jag läste den: Jag hade tänkt köpa en fantasybok, för att det var länge sedan jag läste en sådan. Men kom ut ur SciFi-bokhandeln med den här istället. Baksidan lät väldigt lockande.

Regina och Renata är enäggstvillingar, så lika att inte ens deras mamma kan skilja dem åt. De har ett eget språk och är mer en individ än två olika personer. Tills dagen då en av den mördas på väg hem från en fest.
Man vet inte säkert vem av tvillingarna det är som mördats, då den överlevande tvillingen hamnar i ett chocktillstånd och helt glömt livet före mordet. Allt är raderat ur minnet – förutom grannen Mark.
När tvillingens tillstånd förbättras beslutar man att hon ska få börja plugga på prov. För trygghetens skull får hon börja i just grannen Marks universitetsklass i engelska. Den planerat lugna återhämtningen skakas dock av ett stort antal nya mord i trakten…

Genrebyte kan vara svårt för författare och jag kan inte påstå att jag är helt tillfredställd med hur den här historien skrivits. I fantasygenren kan stereotyper vara väldigt effektiva för att skapa igenkänning i en främmande värld. Men i ett regnigt 90-tals-Seattle så får karaktärerna gärna vara lite mer spännande. De kvinnliga figurerna tvättar, städar och diskar och suckar över killarna, som i sin tur tar hand om alla ”manliga sysslor” och oroar sig över de stackars försvarslösa tjejerna. Ambitiösa forskarstudenter, som historien kretsar kring, lyfter inte exakt upp den grå vardagen heller. Trots att boken handlar om den överlevande tvillingen så berättas den ur Marks perspektiv, och en stor del av boken är hans vardag som tidvis känns som utfyllnad.
Men det är inte bara personbeskrivningarna som känns platta. Många val i handlingen känns som den enklaste utvägen. Säger en person att de vill ha en bilmekaniker inneboende dyker det fem sidor senare upp en kille med bilar som hobby – som söker inackordering.
Boken är genomgående väldigt förutsägbar, vilket till viss del kan bero på baksidan som avslöjar handlingen längre än halvvägs in i boken. Men att inte en enda gång bli överraskad i en bok som faktiskt har lite deckarkaraktär är ett klart underbetyg!

Betyg:
2 av 5 tvillingpar. Jag gillar verkligen idén, men den hade kunnat göras så himla mycket bättre. Jag skulle gärna vilja se någon manusförfattare ta sig an den här boken och göra en riktigt spännande filmatisering – för kärnan i handling är bra och det skulle vara lätt att skala bort den grå vardagen.
Och paret Eddings kan få hålla sig till fantasy.

5 kommentarer:

barajagjohanna sa...

Hahaa, jag hinner inte lasa inlagget, men jag garvar at tvillingparen. (Och tycker att du kunde hitta ett par mindre kommersiella fjortisochmodebloggarforebilder. ;))

Tobbe sa...

Jag hade tänkt ta ett par horoskoptvillingar, men hittade inga roliga... :P

Linus Sandell sa...

Det är nog den enda Eddingsboken jag inte läst så jag tänker ignorera att du är bitter för att fortsätta hylla deras fantasyskrivande till skyarna. Bli inte förvånad om jag lappar till dig när vi ses om inte så länge.

Peace!

Tobbe sa...

Alltså lilla Linus, jag har aldrig sagt ett ont ord om deras fantasyalster. Men den här boken, som inte var en fantasy, var inte särskilt bra.
I övrigt har de faktiskt aldrig gjort mig besviken!

(Har dina danska vänner haft dåligt inflytande på dig? Du verkar ju ha gått och blivit våldsam över sommaren! ;P)

Linus Sandell sa...

Nu ska du börja tala illa om danskarna också? *suck* Håll dig till halvdassiga nyheter på TT och lämna mina kära grannar i fred ;)

(Ska jag ta det som en personlig skymf att "ordverifieringen" nedan blev "seepe"?)