söndag 28 juni 2009

Skynda att älska

Bästa boken hittills! Tog endast två dagar att läsa ut - den var liksom lite svår att lägga ifrån sig.

Titel: Skynda att älska
Författare: Alex Schulman
Utgiven: 2009
Genre: Biografi
Omfång: 227 sidor, inbunden.
Varför jag läste den: Hade funderat på att läsa den ett tag, blev tipsad om den på bloggen och fick den sedan av Johanna för ett par helger sedan.

Alex Schulman kan skriva, den saken är det inget snack om. Jag följde länge hans blogg och lät mig underhållas av diverse högt och lågt. Jag läser hans krönikor och roas av vitsiga elakheter och bitska kommentarer.

Men den här boken är inte likt någoting som jag någonsin läst av Alex Schulman.

Skynda att älska är en självbiografisk skildring av Alex Schulmans relation till sin far. Ja den handlar egentligen mer om Allan Schulman än om Alex själv. Denna far-son relation är inte som alla andra, utan har egentligen hela tiden varit en nedräkning mot Allans död. Men en tid fylld av kärlek och ömhet. Redan som tioåring insåg Alex att det var han som snart skulle få iklä sig papparollen och ta hand om sin fader när han inte orkade mer.

Alex är bra på att väcka känslor, men aldrig tidigare sådana här känslor. Personer som har nära till gråt bör bunkra upp med näsdukar, för det är tidvis en väldigt gripande berättelse.

Boken växlar mellan nutida besök på barndomstorpet och samtal med terapeuten Leo, med minnesbilder och anekdoter från uppväxten. Man kommer hela tiden Alex och hela familjen Schulman väldigt nära in på livet. Jag har genom åren följt fyra olika familjemedlemmars personliga bloggar (Alex, brodern Calle, mamma Lisette och svägerskan Ninni), men aldrig har de skrivit något så här självutlämnande.

Skynda att älska är en mycket välskriven bok med precisa dialoger och vackra tillbakablickar som borde kunna beröra alla på något plan. Bäst hittills i sommar och en bok jag varmt kan rekommendera.

Betyg: 4 av 5. Även om boken är väldigt bra så sticker den egentligen inte ut särskilt mycket. Den är skriven efter en klassisk mall och saknar det lilla extra. Därför får den inte full pott, trots att den är en väldigt välskriven och fin berättelse.


Fotnot: Allan Schulman dog år 2003. Han blev 84 år gammal - då var Alex 27.

23 kommentarer:

Oscar sa...

Jag känner mig sjukt stolt.

Tobbe sa...

Haha ;)
Några fler bra boktips på lager?

barajagjohanna sa...

Jag måste bara påpeka att Tobbe INTE fick boken för att han blivit tipsad om den, sådeså. :)

Tobbe sa...

Ja Johanna, du kan känna sig ännu stoltare ;P men bra tips var det hursomhelst :)

Oscar sa...

Jaja, Johanna, du är en fantastiskt begåvad och litterärt bevandrad flickvän.
Jag tänker minsann ta åt mig några korn av äran lik förbannat ;-)

Fler boktips? Hmm...
Är du intresserad av svensk politik? I så fall kan jag rekommendera Eva Franchells "Vänninan" (hon var pressekreterare åt Anna Lindh i sex år).

barajagjohanna sa...

Oscar: Tack, det var bara det jag vill höra. ;) Haha! (Är det nu jag ska gå och köpa "Väninnan"?)

Tobbe sa...

Oscar: Tja, den kanske kan vara intressant, men jag tror inte att det är någon bok jag kommer kasta mig över i sommar iaf, kön på böcker som väntar på att läsas har växt och blivit ganska lång, och jag tror inte att "Vänninan" lyckas tränga sig före i kön... ;)

Joppe: Se svaret ovan, hehe :P Som vi har konstaterat verkar du ju ha ganska bra smak på böcker så du behöver inte följa Oscars tips slaviskt ;)

Oscar sa...

Vad är detta för fjompig kärlekspakt?
Johanna, min sköna, du skall lyda mig blint. Annars kan du glömma det där glaset skumpa jag lovat dig lagom till det att jag flyttar in i Sundsvall i höst! ;-)
(ser ut som att jag kommer in på journalistprogrammet.)

barajagjohanna sa...

Hörredu, Oscar, du har förstått att jag är upptagen va? :P

Oscar sa...

Söta du, jag är kroniskt homosexuell, så du behöver inte oroa dig ;-)

(Men jag har faktiskt lovat dig ett glas champagne i ett mejl en gång. När jag hittade din blogg och blev alldeles sentimentalt upphetsad av att läsa om din tillvaro som journaliststudent.)

barajagjohanna sa...

Kroniskt? Hade du varit tillfälligt homosexuell hade jag blivit lite fundersam.

Jo, nu när du skrev om glaset minns jag det. :) Kul att du troligen blir antagen då!

Tobbe sa...

Haha, vilket oväntat inlägg att segla upp som ett av mina mest kommenterade hittills! (Nåja, det kanske inte främst är inlägget i sig som har kommenterats...) Menmen, trevligt att du förhoppningsvis blir Sönsvallsbo till hösten. Är du riktigt lyckligt lottad får du kanske mig eller Johanna som fadder under nollningen, bara att börja hålla tummarna ;P

Oscar sa...

Fadder?
Kör ni (vi) med sådana jippon?
Det känns väl ändå aningen pretentiöst. Och en smula onödigt?
När det finns så många svältande barn i tredje världen att ta under sina vingar...

Fast det är klart, om man charmar sin fadder kanske man kan tigga till sig en massa gratis studentlitteratur, haha.

Tobbe sa...

Ja alltså vi är ju inte faddrar i samma bemärkelse som för barnen i Afrika direkt, så räkna inte med 200 kr i månaden som tillskott till CSN-kassan eller något sådant ;)

Jag tror många tycker det är bra att ha en kontaktperson under nollningen och inledningen på terminen. En sån som jag som aldrig hade satt min fot på ett universitetscampus var iaf full av frågor och funderingar.

Många verkade iaf gilla det här med faddrar under våran nollning med tanke på att typ 40 personer anmälde sig frivilligt till att vara fadder i höst!

Oscar sa...

Satan, jag som hade förhoppningar på att kunna stryka en utgift från den initiala budgeten ;-)

Jo, men det är säkert nyttigt.
Emellertid känns det ju lite otäckt att bara bli tilldelad en random fadder. Helst skulle man ju vilja botanisera bland alternativen utifrån något slags speed-dejting-system.

Tobbe sa...

Haha, du kan nog vara lugn, det är ju inte så att man sitter ihop med sin fadder under insparken, och du har gott om tid till att speed-dejta alla andra faddrar och hitta dem du trivs bäst med ;)

barajagjohanna sa...

Oscar, om du hamnar i min grupp kommer du vara världens lyckligaste, för jag och mina fadderkompisar är de snällaste på jorden.

Ska det här inlägget aldrig sluta att kommenteras på?

Oscar sa...

Hah, eftersom jag varken har facebook eller Twitter blir detta min temporära kommunikationskanal.

Åh, men lilla Johanna, det tror jag säkert. Jag läser ju din blogg. Och om inte annat så finner jag det synnerligen sockersött att ni gett varandra Fröken [geografiskt objekt]-titlar.

barajagjohanna sa...

Oscar, varför tror du att jag är liten? Jag kanske är jättestor!

Hehe, JAG har gett dem titlar, vi har inte gett varandra titlar, okej? Viktiga grejer. Och ja, jag tycker också det är rätt gulligt, de klär i sina namn. :)

Oscar sa...

Äh, jag har sett bilder ;-)
Dessutom är det så vi bögar tilltalar söta flickor; det vet du väl? Du har väl för fan sett Sex & the City?

Haha. Okej, okej. Jag förstår. Patent och upphovsrätt, yadayada.
Men du har väl ändå hittat på en liten geografisk titel till dig själv med? Annars blir jag besviken.

barajagjohanna sa...

Nej, Oscar, jag tittar inte på Sex & the city.

Nä, jag själv har ingen geografisk titel. När jag skriver om mig själv är jag ju bara "jag". Annars kallar de andra mig bara för "mormor"...

Tobbe sa...

Alltså, jag tror att Oscar verkligen behöver facebook eller twitter... :P
Men typ MSN lär du väl ha iaf?!

Oscar sa...

INTE?! :-O
Haha, det gör inte jag heller. Har verkligen aldrig fastnat för det.
Dessutom gillar jag sport. Jag är en dålig bög.

"Mormor"?
Jag tror det är säkrast att låta bli att fråga.

Haha. Jo, msn har jag faktiskt. Jag är trots allt infödd i it-generationen.
Kanske gör sig våra diskussioner bättre där än i ditt kommentarsfält, Tobbe.
oscar.sundell@hotmail.com