Är jag dum eller?

Att gå från praktik till kursen vetenskaplig metod är förmodligen den största kontrasten som finns i studieväg.
Från det roligaste till det tråkigaste.

I dag försökte jag börja läsa i den nya tegelstenen vi fått. Metodpraktikan heter den. En stor och nästan 500 sidor tjock bok som inte alls ser särskilt lockande ut. På framsidan står det däremot att den har blivit belönad med pedagogiskt pris, så förhoppningar om läsvärde fanns.

Men när jag slog mig ner och började läsa var det som att ta en överdos av sömnpiller och bli slagen hårt i huvudet med ett basebollträ. Gud så tråkigt. Redan på första sidan hade författarna dribblat bort mig med ord och uttryck som jag aldrig hört talas om. Ontologi, epistemologi och solipsism. Ringer det en klocka någon?

När mamma senare ringde tänkte jag höra om det var jag som var obildad. Men jag var tydligen inte ensam om inte känna till ordens betydelse.
- Va? Ontologi?!
Lite bättre kändes det, fram tills dess att min sextonåriga lillebror som hört samtalet där hemma börjar förklara för mamma vad ordet ontologi betyder.

Jag behöver nog en hel del motivation för att plocka upp den där boken igen alltså.