onsdag 22 april 2009

Snart är det inte gratis att läsa min blogg!

FRA, IPRED och trafikdatalagen.
En efter en kommer de - lagarna som inskränker vår frihet på nätet. Som tur var tog EU-parlamentet sitt förnuft till fånga och röstade igenom ett tillägg till telekompaketet som innbär att en person inte får stängas av från internet eller på annat sätt kringskäras i sin tillgång till internet utan rättslig prövning.

Inte. Grundtanken var alltså att folk skulle kunna helt stängas av från internet utan något som helst domstolsbeslut. Sjukt!

Jag tycker det är skrämmande hur offentlighetsfientliga dagens politiker verkar vara. Vår demokrati bygger helt och hållet på offentlighet, så för demokratiskt sinnade politiker (vilket jag antar att alla i Sveriges riksdag är) att fortsätta på det här spåret är lite som att hugga sig själva i foten.

Lisa Magnusson skrev en läsvärd krönika i Aftonbladet igår, där hon beskriver ett 1984-aktigt scenario på framtidens internet. Ett storebrorstyrt surfsamhälle där rädslan regerar.

Precis som att boken 1984 aldrig blev verklighet, inte än i alla fall, så hoppas jag att även detta skräckscenario håller sig på avstånd. Tyvärr är det inte riktigt lika säkert. Snacket om att internet ska bli som kabelteve, alltså att man ska betala för allt man vill ha tillgång till på internet, har de senaste dagarna växt upp som en allt större snackis. Så passa er, snart får ni kanske betala en avgift för att komma åt min blogg!

"Internet är ingen mänsklig rättighet", säger förespråkarna för detta. Så sant, så sant. Men vad är det för jävla argument?!
Följande ord kommer från Sveriges delegat i rådsarbetsgruppen för telekommunikationer, Jörgen Samuelsson:
"Är telekommunikation en mänsklig rättighet? Vad tror du en liten fattig pojke i Afrika tycker är mänskliga rättigheter?"
Jag vet inte riktigt vad han vill säga med detta. Att världen är orättvis och att alla borde se världen ur ett fattigt barn i Afrikas perspektiv, och avsäga sig alla ens tillgångar som inte faller under mänskliga rättigheter? Jag tror inte pojken i Afrika skulle bli gladare över det. Jag tror inte att han heller skulle bli gladare av en inskränkt yttrandefrihet på nätet. Men främst av allt tror jag inte han bryr sig om vad EU röstar fram i frågan!
Artikeln men dessa uttalanden hittar ni här.

Jag skulle kunna fortsätta på det här inlägget i all evighet. Och det här är förmodligen det mest bloggade ämnet på senare tid (om mode-bloggare ursäktas). Men när det gäller att stå upp för yttrandefrihet kan det aldrig bli ett blogginlägg för mycket. Sverige var en gång i tiden bäst i världen på detta och borde sträva efter att vara kvar i topp. Men det verkar inte riktigt som om dagens politiker gör det.
Ja, ibland var det nog bättre förr.

(Och för att svara på Jörgen Samuelssons fråga: telekommunikation i sig är ingen mänsklig rättighet, men rätten att använda den telekommunikation man har tillgång till utan att staten lägger sig i vilken information man tar del av är det. Den är skyddad av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna art. 19, Europakonventionen art. 10.1 och Regeringsformen 2 kap. 1.2 §.)

Inga kommentarer: