Igår var vi på bio. The Curious Case of Benjamin Buttons visades på den stora vita duken. Berättelsen om en pojke som föds gammal och dör som ett litet spädbarn. Låter det konstigt? Ja, det tyckte jag med.
Den var inte rolig,
den var inte spännande, och
den var inte heller särskilt fartfylld.
Den var inte bra,
utan den var helt fantastisk!
Benjamins livsöde liknar inget annat. Det är en av de mer orginella handlingar jag någonsin upplevt. Och att få något som strider så totalt mot naturens alla lagar och konventioner att verka så trovärdigt, det är inget annat än en cinematografisk bragd.
Brad Pitt som spelar Benjamin ska verkligen ha cred, till skillnad mot de flesta tjejerna i lokalen tyckte jag om honom bäst som relativt ung – dvs när han såg ut som en 80åring, men ändå var i trotsåldern och rullade runt i sin 20-talsrullstol! Benjamin Buttons placerar sig fint bredvid Fight Club när det gäller guldkornen i Mr. Pitts karriär.
Kort sagt: Se den!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
njee.. jag tyckte inte särskilt mycket om den tyvärr..
Inte? Jag hade annars trott att den skulle vara lite av en annikafilm :P
Tror dock att den här berättelsen skulle höja sig några nivåer om man fick uppleva den i bokform...
Jag tyckte om den, helt fatastisk! Och Brad Pitt gjorde rollen skitbra, både som ung och gammal
Applåder! Fantastisk sammanfattning av fantastisk film! Och ja tack, gärna i bokform och utan fjortisbrudar :)
Lina: Pitt is the shit!
Johanna: Jag ville verkligen kasta popcorn på fjortisbrudarna där ett tag...
Skicka en kommentar