Tiden här hittills har passerat galet fort, säkert mycket tack vare alla underbara människor. Dessa underbara människor sprids nu för vinden under några veckor. Några åker idag, de flesta imorgon. Jag däremot, stannar till på måndag.
Anledningen till att jag dröjer mig kvar lite längre är att min lillebror just nu sitter på en buss som närmar sig drakstaden. Det blir första gången han hälsar på mig sedan jag flyttade hemifrån. Besöket till ära tänke jag fortsätta berätta litegrann om den lilla krabaten. Han är nämligen ganska lustig.
Jag kan inte riktigt minnas när, men det var väldigt länge sedan, som min bror började skilja sig från mängden. Inte på ett dåligt sätt - men han stack i alla fall ut från de andra pojkarna.
Mycket kan man kanske tacka/beskylla håret för. Att han, trots sin bleka hy, kan odla ett präktigt afro är inte något man ser var dag. Tillsammans med afro nummer två (även kallad Moises - som till skillnad från min bror har anlag för sitt afro) bildade de en utstickande duo på skolgården.
En annan lite udda detalj med min bror är hans musikintresse. Han tillhör den lilla skara ungdomar som än idag köper musik - i stora kvantiteter dessutom. Och det är inte bara själva köpandet som gör honom lite gammalmodig. Han lyssnar nämligen mycket på LP-skivor också.
Nu när jag träffar honom mer sällan så märker jag många nya och udda saker med honom varje gång vi ses. Som sist jag var hemma hittade jag en diktsamling skriven av Bruno K. Öijer på hans nattduksbord. Jag visste inte att han gillade poesi!
Och när jag för några dagar sedan pratade med honom på telefon berättade han att han hade förberett sig inför den långa bussresan hit - genom att låna Karl Marx biografi från biblioteket! Okej att han sedan länge har varit fascinerad av diverse skum vänstervriden musik, men va liksom?
När jag så igår frågade vad han egentligen ville hitta på här i Sundsvall, förutom att avklara julklappsshoppingen, svarade han: "Jag tänkte köpa ett par röda jeans."
Jag vet inte om det är den lilla kommunisten inom honom som talar, eller om han har onödigt mycket julstämmning, men visst ska vi försöka hitta ett par röda braxor imorgon!
Eftersom jag skriver alldeles för långt har min bror hunnit anlända nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar