Jag och Johanna sitter och ser en film om missbrukare på rehabilitering och inser att vi också har ett ohälsosamt beroende. I knäet har jag en tallrik med något gott på ... För fjärde gången på ett drygt dygn sitter vi och äter kladdkaka.
"Vi kommer att bli feta", konstaterar Johanna.
En sådan där godis- och fikafri vecka igen skulle kanske vara nyttigt. Men sedan inser vi att eftersom det är tentavecka kanske man inte borde sabotera pluggmotivationen genom att helt förbjuda fika. Vi ska göra vårat bästa i alla fall.
"Men blir det för jobbigt skiter jag i det", säger hon.
Kladdkakan på tallriken framför råkar vara den förmodligen godaste jag någonsin skapat. Därför känns det lite vemodigt att sluta äta. Jag stryker den resterande biten över kanten med baksidan av pekfingret och säger "hejdå", innan jag lindar in den i gladpack och stoppar undan den för den här gången. Snart väntar en (nästan) fikafri vecka. Puh.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar