Trötta tisdagstankar

Jag vet knappt vilken veckodag det är.
Dag och natt har börjat bli lite småabstrakta begrepp, dels för att det för det mesta är ganska mörkt ute och dels för att jag många gånger sover de timmar som det verkligen är ljust.
Sömn ja.
Vissa nätter massor, andra inget. Det är en fråga om prioriteringar helt enkelt. Att sömnen den senaste tiden inte har haft någon fast punkt på min dagordning är enkelt att konstatera i alla fall.

Kanske beror det på att vi inte har behövt vara i skolan sedan i tisdags. Kanske har något annat ett finger med i spelet också.

Just nu känner jag bara att jag borde lägga mig och sova lite igen, 11:30 liksom, vad finns det för kul att hitta på nu? Planen är ju ändå att vara uppe hela natten. Kanske blir det några timmars sömn innan responsmötet klockan 09:15 imorgon. Kanske inte.

Det funkar nog vilket som.