I Frankrike träffade jag en man vid namn Robert Gunn från Georgia. Han är en riktig sån där musikkille som kan fylla upp en 80GB Ipod utan att blinka. Efter att vi hade varit vänner ett tag definerade han min musiksmak med orden "gay pussy-music".
(Han själv gillade Måns Zelmerlöw och James & Karin, så jag tog inte orden alltför hårt...)
Hursomhelst, han var inte sämre än att han delade med sig av lite musik i den "genren" som han själv tidigare lyssnat en del på. Ett av banden hette Houston Calls.
Det var svårt att välja vilken Houston Calls låt att lägga upp här, det är nämligen lite E-type varning på dem. Inte för att de spelar Eurodisco, utan för att alla låtar låter likadant. Jag har lyssnat igenom hela albumet A collection of short stories minst 25 gånger och jag kan fortfarande knappt skilja låtarna åt...
Houston Calls - Bob and Bonnie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar