Onsdag. Första sovmorgonen på länge. Klockan var ställd på nio. Jag vaknade redan klockan åtta och var ganska klarvaken. En nervös känsla i magen över det där samtalet som jag väntat på i två dagar och som jag till och med drömde om någon timme tidigare. Jag beslutade mig för att ligga kvar i sängen och utnyttja min sovmorgon till fullo.
Klockan nio ringde väckarklockan - och telefonen. Jag flög upp ur sängen, konstaterade att det var ett dolt nummer, och började jubla. Jag orkade inte ens skämmas över att min röst lät som om den kom från en onykter grottmänniska när jag svarade. FY FAN VAD SKÖNT!!
Och om någon inte förstår ett skvatt av vad detta handlar om, så är det så att jag ska göra min praktik på Aftonbladet i vår. Första februari drar det igång. Nästa väntan är påbörjad...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Grattis!! kul att höra :)
när får man se dig? känns som en evighet sen.
kram
Grattis!! :D
Tack och tack :)
Rebecka: Ja, det känns verkligen som en evighet sedan. Men den evigheten lär väl bli ännu längre... Vet inte när jag kommer till Bureå nästa gång, förmodligen blir det inget mer besök i år, och då är väl risken ännu mindre att du ska vara hemma samtidigt :P
Du får väl komma och hälsa på då jag flyttat till Sthlm, eller så får jag ta en trip söderut då ;)
(Fast du är ju såklart välkommen till Sundsvall innan dess också :D)
Till stockholm ska jag väl kunna ta mig. tar inte så fasligt lång tid med tåget. till sundsvall kan de bli lite svårare. har fullt upp med skolan hela tiden.
Skicka en kommentar