Jag är ingen samlare. Jag har nog aldrig riktigt varit det heller. Det närmsta jag har kommit en seriös samling av något var när jag bodde på Irland och samlade fotbollskort. Men då ville jag bara ha Liverpoolspelare, och att bara samla ihop ett lag tycker jag inte riktigt räknas (dessutom fick jag aldrig Michael Owen innan jag flyttade, han var väldigt sällsynt då).
En sak har jag dock haft för vana att samla in under en tid, nämligen roliga ord. Ord som får folk att höja på ögonbrynen. Rubrikord. Det är inte för inte som jag har haft två bloggar vid namn "Bland hatattacker och nakenchocker" tidigare i mitt liv.
Samlingen är tyvärr inte särskilt organiserad, jag slänger bara in orden i mitt huvud och hoppas att de dyker upp när de behövs. Jag ser med spänd förväntan fram emot vad samlingen har att erbjuda inför praktiken. På senare tid så konstaterar jag att "det här ordet skulle vara kul att få in i en rubrik på Aftonbladet" varje gång jag lägger in ett nytt ord i hjärnarkivet.
Senaste tillskottet hörde jag på P3 i dag. Tyvärr kom jag in mitt i samtalet, så jag hängde inte riktigt med på vad allt handlade om. Ordet var i vilket fall som helst: lavemangsfest. Lite långt för att vara ett rubrikord, men ändå smått fantastiskt. Att jag verkligen får chansen att använda det ordet under praktiken är väl högst osannolikt, men nu ligger lavemangsfesten i bakhuvudet och skvalpar bland schlagerterror, bajskupper, nudistattacker och mycket, mycket annat ...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hon hade fått nån slags lavemangsstav av sin mormor, som hon hade använt när hon var liten..Mormorn försäkrade dock henne om att den var väldiskad, så nu använde hon den som vas istället!
Trogne P3-lyssnaren: Tack för förklaringen ;)
Skicka en kommentar