Jag går snart in på min trettioförsta vakna timme för "i dag". Kroppen darrar lite ibland och ögonlocken känns väldigt tunga.
Hur kommer sig detta, kanske ni undrar? Jo, efter att jobbet var avklarat i natt åkte jag inte hem för att sova - i stället åkte jag till Arlanda för att flyga norrut. Det där med att sova föll liksom lite mellan stolarna.
Skellefteå är precis som förväntat, fast lite extra allt. Efter gårdagens fantastiska hockeyseger, som fixade en semifinalplats åt AIK, pratar precis alla om hockey (vilket i och för sig inte är ovanligt för att vara här, men det känns som om det är snäppet mer än vanligt denna gång). För att citera en helt okänd person som jag tjuvlyssnade på i dag på stan: "Asså, ja ä ju som inte alls hockeyintresserad å så, men he va ju faktiskt väldigt kul att dom vann i går."
Snö är också något som det brukar finnas gott om här. Men snömängden nu är faktiskt bland det värsta jag har sett! När jag tog en promenad hade de flesta snövallarna som kantade gatorna växt sig högre än mig. Folk verkar till och med ha lessnat på det vita guldet. Själv är jag lyrisk och i morgon begår jag skidpremiär för i år.
Lägg där till att oväntat många vänner är hemma över påsken. Det känns ganska bra att vara tillbaka med andra ord!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar