måndag 23 augusti 2010
Underbar film under bar himmel
I kväll var jag på en lite annorlunda biovisning. På Rålambshovsparkens gräsmatta satt jag och några tusen andra under bar himmel och tittade på premiären av I rymden finns inga känslor. Efter min första utebio kan jag väl säga att fenomenet var sådär. Det blev kallt och jag fick ont i ryggen av att sitta på marken. Så till nästa gång ska jag ta med mig en strandstol och en filt. Och lite mer tilltugg också så blir det nog perfekt!
Filmen i sig var dock allt annat än sådär.
Den var underbar!
En varm romantisk komedi som man verkligen blir glad av att se - och stundtals även berörd på andra sätt. Den har verkligen ett eget uttryck och känns fräsch bland alla andra svenska produktioner inom genren. Dessutom med en annorlunda handling som kretsar kring en kille som har Aspergers syndrom. Det känns skönt att kunna få skratta åt annat än filmer som går ut på att Peter Magnusson klantar sig (och dylikt).
Tyvärr har det blivit ett stort rabalder för att Simon, huvudrollskaraktären med Aspergers, inte beter sig som en typisk kille med den diagnosen ska bete sig. Men då har folk missuppfattat syftet med att göra underhållning. Komedier skildrar väldigt sällan verkligheten. Jag tror inte att de som sett Bröllopsfotografen tror att alla värmlänningar är som han i filmen. Och alla förlorade tvillingbröder beter sig nog inte som i Bröderna Karlsson. Och jag tror faktiskt inte att särskilt stor del av publiken till I rymden finns inga känslor tror att det är vanligt att människor med Aspergers syndrom gömmer sig i en soptunna när de blir upprörda.
Jag kan dock förstå att det finns invändningar och skulle kunna debattera för- och nackdelar med en sån här porträttering länge, men det skulle vara att flytta fokus från det väsentliga. Nämligen att den bästa svenska komedin på ett bra tag börjar visas på biografer över hela landet den tredje september - och att alla borde gå och se den! Andreas Öhman har verkligen gjort en strålande långfilmsdebut och jag ser fram emot mer från honom!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar